Lasagna är en av de äldsta formerna man känner till. Motsvarar förmodligen det latinska ”Lagana” (i sin tur från grekiskans ”laganon” stort och platt skikt pasta, skuret i remsor), formatet börjar bli känt som ”Lasagna” efter året De första spåren av dess vida spridning som ”Lasagna” återfinns i de mest kända italienska poeternas verk under XII seklet. “Granel di pepe vince / per virtù la lasagna” (Pepparkorn / vinner genom lasagnan) skriver Jacopone da Todi.
Cecco Angiolieri varnar däremot läsarna: “chi de l’altrui farina fa lasagne / il su’ castello non ha ne muro ne fosso” (den som gör lasagna av en annans mjöl / hans slott har varken mur eller dike).
Sedan alltid en av de mest kända och uppskattade formaten i det italienska köket, förutser det mest kända och enklaste receptet tillagning med köttfärssås, bechamelsås och parmesanost, medan man nyligen har infört användning av mozzarella.
Även de vita versionerna är ganska vanliga, med beredning på bas av svamp eller grönsaker.